Råvaran för aluminiumproduktion är bauxit, ett material som vi har närmast oändliga mängder av.
Från råvaran bauxit framställs aluminiumoxid som i sin tur blir till primäraluminium genom elektrolys.
Receptet på ett kilo aluminium är förenklat:
1,9 kilo aluminiumoxid + 13 kWh elenergi +330 gram koks +70 gram beck = 1 kilo aluminium.
Den flytande metallen tillförs legeringselement och gjuts till göt och inget för att skapa de olika legeringarna.
Stora valsgöt går till plåt, pressgöt går till extrudering av aluminiumprofiler och ingot smälts om och gjuts ut i olika former till produkter och komponenter. Kubal (Kubikenborg Aluminium) är det enda smältverk i Sverige som framställer primäraluminium. Kubal producererar ungefär 100 000 ton per år.
Det finns mer aluminium än någon annan metall i jordskorpans ytterlager, som anses innehålla cirka 8 viktprocent aluminium. Den mest brytvärda råvaran för aluminium är bauxit, som fått sitt namn efter fyndigheter vid Le Baux i Frankrike. Att just bauxit blivit utgångsmaterial för aluminium beror främst på innehållet av aluminiumoxid är högt, ofta 50-65 procent – vilket ger ett metallinnehåll på 25-30 procent.
De största tillgångarna på bauxit finns i Afrika, Australien, Sydamerika och Indien. Världens reserver av bauxit beräknades 1999 till 24,5 miljarder ton. Reserver är de identifierade tillgångarna som i regel bryts redan i dag. I Sverige saknas förekomster av bauxit, däremot finns alternativa råvaror, till exempel. aluminiumhaltiga skiffrar och leror, anortit och sillimanit, som dock inte kan konkurrera med bauxit i dagens läge.
IPAI, den internationella organisationen för aluminiumsmältverk, har tagit fram en bra översikt över framställningsprosessen från bauxit till metall: World Aluminium (Manufacturing Processes).
